inskick 9
Vi har tidigare lyft fram fraser och bisatser som byggstenar. Byggstenarna kan man se på på olika sätt, och då handlar det om deras form och deras funktion. Formen är det vi har sysslat med hittills när vi nämligen har undersökt frasens uppbyggnad och struktur, och frasen får en beteckning beroende på hur den är uppbyggd. På så sätt blir sekvensen det gröna äpplet en nominalfras, [NF], eftersom huvudordet är ett substantiv, äpplet. Detta gick vi igenom på Nivå 1.
Men en fras har också en funktion och är en satsdel. Funktionen handlar om hur frasen samspelar med andra fraser i satsen eller meningen. Antagligen har du redan arbetat med funktionen tidigare, men det kallades nog satslösning eller satsanalys. Exempel på satsdelar är subjekt, predikat, objekt och adverbial. Vi använder exemplet med nominalfrasen det röda äpplet igen.
TYPO? röd/grön?
EXA 02-01-02-01
Formen på det gröna äpplet är exakt densamma i de tre meningarna, nämligen nominalfras. Det som skiljer dem åt är funktionen och därmed satsdelen. I det första exemplet är det gröna äpplet satsens subjekt, men i det andra exemplet är det satsens objekt. Nominalfrasen det röda äpplet får alltså olika satsdelsbeteckning i de tre meningarna.
En analys av nominalfrasen det gröna äpplet i de två exempelmeningarna ser alltså ut såhär.
EXA 02-01-02-02
Det viktiga hittills är att det är hela frasen eller hela bisatsen som får en funktion och alltså är en satsdel, alltså inte bara huvudordet eller en del av frasen. Att ha detta klart för sig är väldigt viktigt när man ska göra en satsanalys. Det är därför som det är väldigt viktigt att man delar in fraser och bisatser på rätt sätt.
Innan vi går in på satsdelarna ska vi repetera fraser och bisatser från Nivå 1. Alla fraser har ett huvudord, och den ordklass som huvudordet tillhör ger namn till frasen: nominalfras, verbfras, prepositionsfras, adjektivfras och adverbfras. I Svenska, Nivå 1, gick vi igenom följande fem fraser.
| Frastyp | Huvudord (ordklass) | Exempel |
|---|---|---|
| Nominalfras [NF] |
Substantiv Pronomen |
Sofia och Saema, Magnus, båten, huset de, han, den, det |
| Verbfras | Verb | hade önskat, springer, tänkte, har hoppats |
| Prepositionsfras [PrepF] | Preposition | på morgonen, i fjällen, under valkampanjen, utanför klassrummet |
| Adjektivfras [AdjF] | Adjektiv | blå, lång, genomtrött, nerslagen, uttorkad, genomlevd |
| Adverbfras [AdvF] | Adverb | inte, ofta, igår, snabbt, glatt |
MISSING EXERCISE: `02_01_02_01`
Nu ska du få repetera frasindelningen på egen hand. Dela in meningarna i fraser och skriv under varje fras vilken typ det är: nominalfras, prepositionsfras, prepositionsfras, adjektivfras eller adverbfras.
[Marcus, det här är exakt samma övning som i Nivå 1 – ok med rullgardin eller att man anger frasen, beroende på vilket som är enklast för dig].
Maria köpte en ny boll åt oss i leksaksaffären.
...
MISSING EXERCISE: `02_01_02_02`
Eftersom det är viktigt att du kan dela in texten i fraser får du göra ytterligare en övning med frasindelning. Meningarna här skiljer sig från meningarna i den förra övningen på så sätt att de är autentiska och att de innehåller en konjunktion som binder ihop satser. Konjunktionerna är markerade med fetstil, och de är inte några fraser. Du ska arbeta med meningarna som på samma sätt som tidigare.
[Marcus, också detta är exakt samma som en av övningarna i Nivå 1 – ok med rullgardin eller att man anger frasen, beroende på vilket som är enklast för dig].
1) Brännskadad man misstänks för mordbrand
...
Vi har tidigare gått igenom bisatser, som också är byggstenar i en sats. Bisatser måste innehålla ett subjekt och ett finit verb precis som huvudsatser, och det är det som gör att bisatserna är just satser och inte fraser. Men i övrigt skiljer sig bisatserna från huvudsatserna på några olika sätt:
En bisats inleds av en bisatsinledare som till exempel eftersom, att, när, då, hur, så att, för att eller som.
En bisats är en del av en huvudsats eller en annan bisats, och därför klarar den sig inte på egen hand utan är just en byggsten i en annan sats.
I en bisats står negationer (som inte) före det finita verbet istället för efter det finita verbet som det gör i en huvudsats:
I somras åkte vi inte till Liseberg
(huvudsats, inte före det finita verbet åkte)
Eftersom vi inte åkte till Liseberg i somras valde vi att åka till Gröna Lund
(bisatsen understruken, inte före det finita verbet åkte)
*Eftersom vi åkte inte till Liseberg i somras valde vi att åka till Gröna Lund
(bisatsen understruken, inte efter det finita verbet åkte –> en ogrammatisk mening som bryter mot språkkänslan)
Nu är det dags för dig att arbeta med bisatser. Alla meningar nedan innehåller en bisats. Din uppgift är att markera bisatsen.
Nu bygger vi vidare på exemplen med bisatser ovan, och din uppgift blir att markera vilka fraser som resten av meningen innehåller. Då ser du att man kan dela in varje mening i just byggstenarna fraser och bisatser. Såhär kommer det att se ut när du är klar:
EXA in exercise instructions?
Eller det här är en separat sida innan övningen...
Jag tror att det kommer att regna idag. –>
Jag tror att det kommer att regna idag.
[NF] [bisats]
[den här vill jag ska se ut såhär, med [NF] och [bisats] under exemplet, så att eleven ser hur han eller hon ska markera]
Här är exempelmeningarna som du ska arbeta med. Bisatserna har du ju redan markerat, så de är klara:
Jag tror att det kommer att regna idag.
...
inskick 10
När man talar om ordklasser fokuserar man på ett enda ord och ett ord i taget. När man talar om fraser handlar det istället om hur ord byggs upp till större enheter. Nu ska vi gå över till hur fraserna samspelar med varandra och vilken satsdel de får. Det är alltid hela frasen som får en satsdelsbeteckning. Det betyder att om man har gjort en korrekt indelning i fraser så har man också kommit en bra bit på väg.
Exemplen nedan visar att nominalfrasen min löpcoach kan ha satsdelsfunktionerna subjekt och objekt.
EXA 02-01-02-03
Exemplet visar att det är viktigt att skilja mellan hur ett led ser ut och vilken funktion det har. Frasbenämningen visar vilken form ett led har, och satsdelen anger funktionen.
Vi ska nu gå igenom de mest centrala av de så kallade primära satsdelarna. Att något är en primär satsdel betyder att det är en satsdel i en huvudsats – det är alltså alltid huvudsatsen man utgår från i en satsanalys.
Läromedel brukar presentera olika frågor som man kan ställa när man gör en satsanalys. Sådana frågor fungerar ofta dåligt och ibland inte alls, så man ska vara lite försiktig med dem, även om de kan vara användbara när man för första gången analyserar en sats.
Predikatet är i de allra flesta fall identiskt med verbfrasen, det vill säga det finita verbet och eventuella infinita verb, verbpartiklar och reflexiva pronomen. Satsdelen predikat markeras inte på något annat sätt än med understrykning, som du gör när du delar in en text i fraser. I exemplen är alltså predikatet understruket.
EXA 02-01-02-predikat
Subjektet (SU) brukar ibland definieras som den som utför den handling som uttrycks i predikatet. Den definitionen fungerar ofta bra, men inte alltid. En mer användbar definition är att subjektet är den satsdel som står först i satsen eller direkt till höger om det finita verbet i en huvudsats.
EXA 02-01-02-subjekt
Subjektet utgörs oftast av en nominalfras, som i exemplen ovan. Ett subjekt och ett predikat som består av ett finit verb brukar beskrivas som obligatoriska led i en sats, det vill säga subjekt och predikat måste finnas med för att meningen ska fungera.
Förutom subjekt och predikat innehåller många satser ett objekt. Många av svenskans verb kräver ett objekt för att meningen inte ska låta fel. Exempelvis bryter *Adriel köpte och *Chefen föreslog mot vår språkkänsla, och meningarna låter avhuggna – de behöver ett objekt för att fungera.
Det direkta objektet (DO) betecknar vanligen den, det eller dem som blivit utsatta för den handling eller händelse som beskrivs av subjektet och predikatet. På så sätt hör det direkta objektet tätt samman med verbet.
EXA 02-01-02-direktobjekt
För att hitta det indirekta objektet (IO) kan man ställa frågan Åt, till för vem + predikatet + subjektet + det direkta objektet? Det indirekta objektet utgörs alltid av en nominalfras.
EXA 02-01-02-indirektobjekt
Det direkta objektet står före det direkta objektet så länge subjektet står först. För att det ska finnas ett indirekt objekt måste det i de allra flesta fall också finnas ett direkt objekt i satsen.
Ett lite ”nyare” satsdel är prepositionsobjektet (PrepO). Som namnet visar är prepositionsobjektet en prepositionsfras, men den har samma relation till predikatet/verbet som ett direkt eller indirekt objekt. Meningarna med indirekt objekt kan skrivas om så att de istället har ett prepositionsobjekt.
EXA 02-01-02-prepobjekt_1
Men prepositionsobjekt kan också motsvara ett direkt objekt.
EXA 02-01-02-prepobjekt_2
Adverbial utgörs av fraser som ger tilläggsinformation till verbfrasen, och därför är adverbial nästan aldrig nödvändiga för att en mening ska fungera grammatiskt. Det finns två olika typer av adverbial: innehållsadverbial och satsadverbial.
Innehållsadverbial är ett samlingsnamn för fraser som ger information om tid, sätt, rum eller omständighet (bland annat). Fraser som anger tid blir tidsadverbial och fraser som anger sätt bli sättsadverbial på samma sätt som fraser som anger rum blir rumsadverbial. Om en fras inte tydligt ger information om tid, sätt eller rum blir det ett omständighetsadverbial. Med ett gemensamt namn kallas dessa för TSRO-adverbial.
EXA 02-01-02-tsro_adverbial
I exemplen framgår det att adverbfraser, prepositionsfraser, bisatser och även fungerar som TSRO-adverbial. Detta visar ännu en gång hur viktigt det är att dela in en sats i fraser först och därefter se vilken funktion var och en av fraserna har.
När tilläggsinformationen inte specifikt rör något som har med verbfrasen att göra utan istället påverkar hela satsen kallas adverbialet för satsadverbial. Satsdverbial är till exempel negationen inte, adverbfraser som kanske, ju och alltså. Till skillnad från innehållsadverbialen har satsadverbialen effekt på innehållet i satsen i sin helhet.
EXA 02-01-02-satsadverbial
Om du tar bort satsadverbialet från exemplen ser du tydligt att betydelsen blir lite annorlunda.
I en sats där verbet är passivt finns det ibland en agent, som representerar den som faktiskt utför den handling som uttrycks av predikatet. Som agent fungerar bara prepositionsfraser som inleds med prepositionen av. Det som är agent i en passiv sats blir subjekt i satsen om verbet görs om till aktivt.
EXA 02-01-02-agent_01
skrivs alltså i en aktiv sats om till
EXA 02-01-02-agent_02
Här kommer några fler exempel med agent.
EXA 02-01-02-agent_03
Satsdelen subjektiv predikativ (SP) är speciell på så sätt att den är ett obligatoriskt led efter särskilda verb, där de vanligaste är vara, bli, heta, kallas och tycka. Så fort satsen innehåller något av dessa verb får den fras som hör samman med subjektet funktionen subjektiv predikativ.
EXA 02-01-02-subjpred
I exemplen nedan är frasindelningen redan klar – den har vi arbetat med tidigare. Din uppgift är nu att ange vilken funktion – alltså satsdel – som de olika fraserna har. De olika alternativen är subjekt, direkt objekt, indirekt objekt, prepositionsobjekt, tidsadverbial, sättsadverbial, rumsadverbial, omständighetsadverbial, satsadverbial, agent och subjektiv predikativ. Verbkedjan, som är predikat, är redan understruket, så det behöver du inte bry dig om.
Nu är det dags att göra exakt samma sak med den autentiska texten. Fraserna är redan markerade, så uppgiften är att ange vilken satsdel de olika fraserna har. Alternativen är desamma som ovan: subjekt, direkt objekt, indirekt objekt, prepositionsobjekt, tidsadverbial, sättsadverbial, rumsadverbial, omständighetsadverbial, satsadverbial, agent och subjektiv predikativ. Verbkedjan, som är predikat, är redan markerad och klar.
[gardin med samma elva val, samma elva som i föregående uppräkningen]
1) || En man [NF] || vårdas || på sjukhus [PrepF] || [efter en våldsam lägenhetsbrand PrepF] ||.
...
pre-exercise page? 02_01_02_07
Hittills har exemplen inte innehållit några bisatser, men även bisatser har ju en funktion i satsen och ska därför förses med en satsdelsbeteckning på samma sätt som fraserna. Fraserna och bisatserna är redan markerade, så uppgiften är att ange vilken satsdel de olika fraserna och bisatserna har.
Alternativen är desamma som ovan: subjekt, direkt objekt, indirekt objekt, prepositionsobjekt, tidsadverbial, sättsadverbial, rumsadverbial, omständighetsadverbial, satsadverbial, agent och subjektiv predikativ. Verbkedjan, som är predikat, är redan markerad och klar.
[gardin med samma elva val, samma elva som i föregående uppräkningen]
3 steg med var sin instruktion
|| Jag [NF] || tror || att det kommer att regna idag [nominal bisats] ||.
...
MISSING EXERCISE: `02_01_02_08`
Nu är det din uppgift att göra en satsanalys från början till slut. I det första steget ska du markera gränserna mellan fraserna men inte ange vilken typ av fras det är.
Det ska alltså se ut såhär: || Lotta || köper || en boll ||.
I Sverige finns stora skogsområden i de norra delarna.
...
I nästa steg ska du ange vilken frastyp det är. Verbfrasen ska markeras manuellt. För de andra fraserna får du välja mellan alternativen nominalfras, prepositionsfras, adverbfras och adjektivfras. Det finns inga bisatser i denna övning.
[klicka på vf + rullgardin med 4 val för alla de andra fraserna?]
|| I Sverige || finns || stora skogsområden || i de norra delarna ||.
...
I det tredje och sista steget ska du ange vilken satsdel de olika fraserna är. Verbfrasen behöver du inte göra något mer med eftersom den alltid blir predikat. För de andra fraserna får du välja mellan alternativen subjekt, direkt objekt, indirekt objekt, prepositionsobjekt, tidsadverbial, sättsadverbial, rumsadverbial, omständighetsadverbial, satsadverbial, agent och subjektiv predikativ.
[gardin med samma elva val, samma elva som varit med tidigare]
Då kommer det att se ut såhär:
|| I Sverige [PrepF] r-advbl || finns || stora skogsområden [NF] SU|| i de norra delarna [PrepF] r-advbl ||.
...
MISSING EXERCISE: `02_01_02_09`
Också i nästa övning ska du arbeta stegvis och göra en satsanalys från början till slut. Skillnaden är att meningarna denna gång innehåller bisatser. I det första steget ska du markera gränserna mellan fraser och bisatser, men du ska inte ange vilken typ av fras eller bisats det är.
Det ska alltså se ut såhär: || Lotta || tror || att Nisse har snott hennes laddare ||.
...
Det ska se ut såhär:
|| Man || kan || enkelt || fixa || ett snyggt överkast || med hjälp av ett gammalt lakan || .
...
I nästa steg ska du ange vilken typ av fras eller typ av bisats det är. Verbfrasen ska markeras manuellt. För de andra delarna i meningen får du välja mellan alternativen nominalfras, prepositionsfras, adverbfras, adjektivfras, nominal bisats och adverbiell bisats.
[klicka på vf + rullgardin med 6 val för alla de andra delarna, dvs. för varje led avgöra om det är en fras eller bisats?]
|| Man || kan || enkelt || fixa || ett snyggt överkast || med hjälp av ett gammalt lakan || .
...
Då ska det se ut såhär:
|| Man [NF] || kan || enkelt [AdvF] || fixa || ett snyggt överkast [NF] || med hjälp av ett gammalt lakan [PrepF] || .
...
I det tredje och sista steget ska du ange vilken satsdel de olika fraserna och bisatser är. Verbfrasen behöver du inte göra något mer med eftersom den alltid blir predikat. För de andra fraserna och för bisatserna får du välja mellan alternativen subjekt, direkt objekt, indirekt objekt, prepositionsobjekt, tidsadverbial, sättsadverbial, rumsadverbial, omständighetsadverbial, satsadverbial, agent och subjektiv predikativ.
[gardin med samma elva val, samma elva som varit med tidigare]
|| Man [NF] || kan || enkelt [AdvF] || fixa || ett snyggt överkast [NF] || med hjälp av ett gammalt lakan [PrepF] || .
...
Då ska det se ut såhär:
|| Man [NF] SU || kan || enkelt [AdvF] s-advbl|| fixa || ett snyggt överkast [NF] DO || med hjälp av ett gammalt lakan [PrepF] s-advbl || .
...