inskick 9
Fraser och bisatser har tidigare beskrivits som byggstenar. Byggstenarna kan man se på på olika sätt, och då handlar det om deras form och deras funktion. Formen är det vi har sysslat med hittills, när vi nämligen har undersökt frasens uppbyggnad och struktur. Frasen får sin beteckning beroende på hur den är uppbyggd. På så sätt blir sekvensen det gröna äpplet en nominalfras, [NF], eftersom huvudordet är ett substantiv, äpplet. Detta gick vi igenom på Nivå 1.
Men en fras har också en funktion och är en satsdel. Funktionen handlar om hur frasen samspelar med andra fraser i satsen. Exempel på satsdelar är subjekt, predikat, objekt och adverbial. Antagligen har du redan arbetat med funktionen tidigare, men det kallades nog satslösning eller satsanalys. Vi använder exemplet med nominalfrasen det gröna äpplet igen.
EXA 02-01-02-01
Formen på det gröna äpplet är exakt densamma i de tre meningarna, nämligen nominalfras. Det som skiljer dem åt är funktionen och därmed satsdelen. I det första exemplet är det gröna äpplet satsens subjekt, men i det andra exemplet är det satsens objekt. Nominalfrasen det gröna äpplet får alltså olika satsdelsbeteckning i de tre meningarna.
En analys av nominalfrasen det gröna äpplet i de två exempelmeningarna ser alltså ut såhär.
EXA 02-01-02-02
Det viktiga hittills är att det är hela frasen eller hela bisatsen som får en funktion och alltså är en satsdel, det vill säga inte bara huvudordet eller en del av frasen. Att ha detta klart för sig är väldigt viktigt när man ska göra en satsanalys. Det är därför som det är väldigt viktigt att man delar in fraser och bisatser på rätt sätt redan från början.
Innan vi går in på satsdelarna ska vi repetera fraser och bisatser från Nivå 1. Alla fraser har ett huvudord, och den ordklass som huvudordet tillhör ger namn till frasen: nominalfras, verbfras, prepositionsfras, adjektivfras och adverbfras. På Nivå 1 gick vi igenom följande fem fraser:
| Frastyp | Huvudord (ordklass) | Exempel |
|---|---|---|
| Nominalfras [NF] |
Substantiv Pronomen |
Sofia och Saema, Magnus, båten, huset de, han, den, det |
| Verbfras | Verb | hade önskat, springer, tänkte, har hoppats |
| Prepositionsfras [PrepF] | Preposition | på morgonen, i fjällen, under valkampanjen, utanför klassrummet |
| Adjektivfras [AdjF] | Adjektiv | blå, lång, genomtrött, nerslagen, uttorkad, genomlevd |
| Adverbfras [AdvF] | Adverb | inte, ofta, igår, snabbt, glatt |
MISSING EXERCISE: `02_01_02_01`
MISSING EXERCISE: `02_01_02_02`
Vi har tidigare gått igenom bisatser, som också är byggstenar i en sats. Bisatser måste innehålla ett subjekt och ett finit verb precis som huvudsatser, och det är det som gör att bisatserna är just satser och inte fraser. Men i övrigt skiljer sig bisatserna från huvudsatserna på några olika sätt:
MISSING EXERCISE: `02_01_02_03`
MISSING EXERCISE: `02_01_02_04`
inskick 10
När man talar om ordklasser fokuserar man på ett enda ord och ett ord i taget. När man talar om fraser handlar det istället om hur ord byggs upp till större enheter. Nu ska vi gå över till hur fraserna samspelar med varandra och vilken satsdel de får. Det är alltid hela frasen som får en satsdelsbeteckning. Det betyder att om man har gjort en korrekt indelning i fraser så har man också kommit en bra bit på väg.
Exemplen nedan visar att nominalfrasen min löpcoach kan ha satsdelsfunktionerna subjekt och objekt.
EXA 02-01-02-03
Exemplet visar att det är viktigt att skilja mellan hur ett led ser ut och vilken funktion det har. Frasbenämningen visar vilken form ett led har, och satsdelen anger funktionen.
Vi ska nu gå igenom de mest centrala av de så kallade primära satsdelarna. Att något är en primär satsdel betyder att det är en satsdel i en huvudsats – det är alltså alltid huvudsatsen man utgår från i en satsanalys.
Läromedel brukar presentera olika frågor som man kan ställa när man gör en satsanalys. Sådana frågor fungerar ofta dåligt och ibland inte alls, så man ska vara lite försiktig med dem, även om de kan vara användbara när man för första gången analyserar en sats.
Predikatet är i de allra flesta fall identiskt med verbfrasen, det vill säga det finita verbet och eventuella infinita verb, verbpartiklar och reflexiva pronomen. Satsdelen predikat markeras inte på något annat sätt än med understrykning, som du gör när du delar in en text i fraser. I exemplen är alltså predikatet understruket.
EXA 02-01-02-predikat
Subjektet (SU) brukar ibland definieras som den som utför den handling som uttrycks av predikatet. Den definitionen fungerar ofta bra, men inte alltid. En mer användbar definition är att subjektet är den satsdel som står först i satsen eller direkt till höger om det finita verbet i en huvudsats.
EXA 02-01-02-subjekt
Subjektet utgörs oftast av en nominalfras, som i exemplen ovan. Ett subjekt och ett predikat som består av ett finit verb brukar beskrivas som obligatoriska led i en sats, det vill säga subjekt och predikat måste finnas med för att meningen ska fungera.
Förutom subjekt och predikat innehåller många satser ett objekt. Många av svenskans verb kräver ett objekt för att meningen ska fungera. Exempelvis bryter *Adriel köpte och *Chefen föreslog mot vår språkkänsla, och meningarna låter avhuggna – de behöver ett objekt för att inte låta fel.
Det direkta objektet (DO) betecknar vanligen den, det eller dem som blivit utsatta för den handling eller händelse som beskrivs av subjektet och predikatet. På så sätt hör det direkta objektet tätt samman med verbet.
EXA 02-01-02-direktobjekt
För att hitta det indirekta objektet (IO) kan man ställa frågan Åt, till för vem + predikatet + subjektet + det direkta objektet? Det indirekta objektet utgörs alltid av en nominalfras, och för att det ska finnas ett indirekt objekt måste det i de allra flesta fall också finnas ett direkt objekt i satsen. På samma sätt som verb kan behöva ett direkt objekt för att fungera så finns det verb som kräver indirekta objekt och alltså involverar tre olika nominalfraser: klubben, segraren och pokalen i det första exemplet, Carl, mormor och julkort i det andra och Lucas, honom och armband i det tredje.
EXA 02-01-02-indirektobjekt
Det indirekta objektet står före det direkta objektet så länge subjektet står först. För att det ska finnas ett indirekt objekt måste det i de allra flesta fall också finnas ett direkt objekt i satsen.
En lite ”nyare” satsdel är prepositionsobjektet (PrepO). Som namnet visar är prepositionsobjektet en prepositionsfras, men den har samma relation till predikatet/verbet som ett direkt eller indirekt objekt. Meningarna med indirekt objekt kan skrivas om så att de istället har ett prepositionsobjekt.
EXA 02-01-02-prepobjekt_1
Men prepositionsobjekt kan också motsvara ett direkt objekt.
EXA 02-01-02-prepobjekt_2
Adverbial är fraser som ger tilläggsinformation till verbfrasen, och därför är adverbial nästan aldrig nödvändiga för att en mening ska fungera grammatiskt. Det finns två olika typer av adverbial: innehållsadverbial och satsadverbial.
Innehållsadverbial är ett samlingsnamn för fraser som ger information om tid, sätt, rum eller omständighet (bland annat), alltså när, hur, var eller varför något sker. Fraser som anger tid blir tidsadverbial och fraser som anger sätt bli sättsadverbial. På samma sätt blir fraser som anger rum rumsadverbial. Om en fras inte tydligt ger information om tid, sätt eller rum blir det ett omständighetsadverbial. Med ett gemensamt namn kallas dessa för TSRO-adverbial.
EXA 02-01-02-tsro_adverbial
I exemplen framgår det att adverbfraser, prepositionsfraser, bisatser och även nominalfraser fungerar som TSRO-adverbial. Detta visar ännu en gång hur viktigt det är att dela in en sats i fraser först och därefter se vilken funktion var och en av fraserna har.
När tilläggsinformationen inte specifikt rör något som har med verbfrasen att göra utan istället påverkar innehåller i hela satsen så kallas adverbialet för satsadverbial. Satsadverbial är till exempel negationen inte och andra adverbfraser som kanske, ju och alltså.
EXA 02-01-02-satsadverbial
Om du tar bort satsadverbialet från exemplen ser du tydligt att betydelsen blir lite annorlunda.
I en sats där verbet är passivt finns det ibland en agent, som representerar den som faktiskt utför den handling som uttrycks av predikatet. Som agent fungerar bara prepositionsfraser som inleds med prepositionen av. Det som är agent i en passiv sats blir subjekt i satsen om verbet görs om till aktivt.
EXA 02-01-02-agent_01
skrivs alltså i en aktiv sats om till
EXA 02-01-02-agent_02
Här kommer några fler exempel med agent.
EXA 02-01-02-agent_03
Satsdelen subjektiv predikativ (SP) är speciell på så sätt att den är obligatorisk efter vissa verb. De vanligaste verben är vara, bli, heta och kallas. Så fort satsen innehåller något av dessa verb får den fras som hör samman med subjektet funktionen subjektiv predikativ.
EXA 02-01-02-subjpred
MISSING EXERCISE: `02_01_02_05`
MISSING EXERCISE: `02_01_02_06`
pre-exercise page? 02_01_02_07
Hittills har exemplen inte innehållit några bisatser, men även bisatser har ju en funktion i satsen och ska därför förses med en satsdelsbeteckning på samma sätt som fraserna. I exemplen nedan är fraserna och bisatserna redan markerade, så din uppgift är att ange vilken satsdel de olika fraserna och bisatserna har. Verbfrasen, som är predikatet, är redan markerad och klar.
MISSING EXERCISE: `02_01_02_07`
3 steg med var sin instruktion
|| Jag [NF] || tror || att det kommer att regna idag [nominal bisats] ||.
...
MISSING EXERCISE: `02_01_02_08`
Nu är din uppgift att göra en satsanalys från början till slut. I det första steget ska du markera gränserna mellan fraserna men inte ange vilken typ av fras det är. Det gör du genom att klicka där du hittar en frasgräns.
Det ska alltså se ut såhär: Lotta || köper || en boll.
I nästa steg ska du ange vilken frastyp det är. Verbfrasen ska markeras manuellt genom att du klickar på den. För de andra fraserna får du välja mellan alternativen nominalfras, prepositionsfras, adverbfras och adjektivfras. Det finns inga bisatser i denna övning.
[klicka på vf + rullgardin med 4 val]
I det tredje och sista steget ska du ange vilken satsdel de olika fraserna är. Verbfrasen behöver du inte göra något mer med eftersom den alltid blir predikat.
MISSING EXERCISE: `02_01_02_09`
Också i nästa övning ska du arbeta stegvis och göra en satsanalys från början till slut. Skillnaden är att meningarna denna gång innehåller bisatser. I det första steget ska du markera gränserna mellan fraser och bisatser, men du ska inte ange vilken typ av fras eller bisats det är. Du markerar gränsen genom att klicka.
ska detta vara här?|| Lotta || tror || att Nisse har snott hennes laddare ||.
I nästa steg ska du ange vilken typ av fras eller typ av bisats det är. Verbfrasen ska markeras manuellt genom att du klickar på den.
[klicka på vf + rullgardin med 6 val för alla de andra delarna, dvs. för varje led avgöra om det är en fras eller bisats?]
I det tredje och sista steget ska du ange vilken satsdel de olika fraserna och bisatser är. Verbfrasen behöver du inte göra något mer med eftersom den alltid blir predikat.
[gardin med samma elva val, samma elva som varit med tidigare]