inskick 11

Svenska språkets ordföljd

I den här delen ska vi gå igenom tre olika fenomen och konstruktioner som rör svenska språkets ordföljd: V2-regeln, vänstertyngd och de båda speciella konstruktionerna presentering och utbrytning.

V2-regelen : rak ordföljd och inversion

TYPO regelen?

Vi ska nu titta lite närmare på vad svenskans V2-regel innebär. V2-regeln är den regel som säger att det finita verbet måste stå i andra position i en sats, på typplatsen. Alla exempelmeningar vi har gått igenom hittills har haft det finita verbet andra positionen. Men att det finita verbet står i andra positionen betyder inte att det är det andra ordet meningen – det betyder istället att det är den andra byggstenen i meningen och att allt som står före det finita verbet måste vara en enda fras eller en enda bisats. I satsschemat ser du att olika led kan stå i fundamentet men också att det bara är en fras eller en bisats som står där, före det finita verbet hade.

Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2
Alla simmare hade <– köpt nya tävlingsdräkter inför säsongens sista tävling || eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena.
Inför säsongens sista tävling hade alla simmare köpt nya tävlingsdräkter eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena.
Eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena. hade alla simmare köpt nya tävlingsdräkter inför säsongens sista tävling.

I den första meningen står satsens subjekt – alltså den som ”gör” något – i fundamentet, nominalfrasen alla simmare. Samma nominalfras är subjekt samtliga tre meningar. När subjektet står i fundamentet står det samtidigt före det finita verben hade. En sats där subjektet står i fundamentet och därmed före det finita verbet har rak ordföljd, som i Alla simmare hade köpt nya tävlingsdräkter inför säsongens sista tävling eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena.

Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2
Alla simmare hade <– köpt nya tävlingsdräkter inför säsongens sista tävling || eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena.

I de två sista meningarna står i stället tidsadverbialet inför säsongens sista tävling [PrepF] respektive omständighetsadverbialet eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena [adverbiell bisats] i fundamentet. Eftersom det enligt V2-regeln bara får stå ett led före det finita verbet i svenskan måste subjektet alla simmare i dessa meningar stå i N1. Då kommer satsens subjekt i stället att stå efter det finita verbet.

Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2
Inför säsongens sista tävling hade alla simmare köpt nya tävlingsdräkter eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena.
Eftersom de hade fått ett så bra erbjudande av Arena. hade alla simmare köpt nya tävlingsdräkter inför säsongens sista tävling.

I en huvudsats där subjektet står efter det finita verbet har det skett en inversion, alltså ett skifte i ordningsföljd mellan subjekt och finit verb. Därmed har satsen inte längre rak ordföljd.

Det är få språk som har en så strikt V2-regel som svenskan. En person som har svenska som sitt förstaspråk utgår från sin språkkänsla och göra automatiskt en inversion i både tal och skrift. Däremot är inversion svårt att lära sig om man inte har svenska som förstaspråk. Svenskans ovanliga V2-regel i kombination med att de som inte har svenska som sitt förstaspråk inte ”hör” vad som är korrekt gör att man ofta kan höra och läsa den här typen av konstruktioner hos dessa personer:

*Sedan jag vill handla glass i kiosken.

*På måndagen vi ska ha utflykt med skolan.

*Då vi ville inte stanna längre.

I dessa exempel står det finita verbet – vill, ska och hörde – i satsens tredje position i stället för i den andra, och därför bryter ordföljden mot svenskans regler. Om vi försöker placera in de felaktigt formulerade meningarna i satsschemat kraschar de på en gång. Eftersom de finita verben vill, ska och ville måste stå på typplatsen har subjektet hamnat för långt ”bak” i de stjärnmärkta meningarna. Det finns inte någon plats för det finita verbet, och finns inte heller någon plats för de två leden sedan jag, på måndagen vi och då vi eftersom fundamentet bara får innehålla ett led och exemplen har strukturen [AdvF]+[NF], [PrepF]+[NF] respektive [AdvF]+[NF] före det finita verbet. Att den här ordföljden inte fungerar kan du också se i satsschemat.

Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2
*Sedan || jag || vill handla glass i kiosken.
*På måndagen || vi || ska ha utflykt med skolan.
*Då || vi || ville inte stanna längre.

Vänstertyngd

I svenskan placerar vi vanligen ny och lite tyngre information långt till höger i satsen. Detta betyder att mycket av informationen i en svensk mening kommer till högre om det finita verbet och oftast i A2 eller möjligen i N2. Det är så vi normalt konstruerar en mening. Om en mening istället har mycket ny information eller en komplex konstruktion till vänster om det finita verbet – alltså i fundamentet – har meningen istället vänstertyngd. Jämför de båda exemplen nedan:

Amurleoparden || letar || föda || bland de stora tempererade skogarna i sydöstra Ryssland, mellan det japanska havet och Kina.

Bland de stora tempererade skogarna i sydöstra Ryssland, mellan det japanska havet och Kina || letar || Amurleoparden || föda.

Att fundamentet längre i den andra meningen framgår kanske ännu tydligare om man för in exemplen i satsschemat. Den andra meningen är alltså ett exempel på vänstertyngd.

Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2
Amurleoparden letar <– föda bland de stora tempererade skogarna i sydöstra Ryssland, mellan det japanska havet och Kina
Bland de stora tempererade skogarna i sydöstra Ryssland, mellan det japanska havet och Kina letar Amurleoparden föda.

Det finns inga regler för hur långt ett fundament får vara. Om man har ett väldigt långt fundament riskerar man att meningen blir svår att läsa, och det är aldrig målet med en text. Följande exempel är grammatiskt korrekta men inte särskilt läsarvänliga.

Fundament Typplats N1 A1 V N2 A2
Den stora talangen som alla lag vill köpa så fort nästa säsong inleds och den mycket framgångsrika spelaren med två tidigare proffskontrakt i ryggen och som redan skrivit ett nytt kontrakt med det lag hon allra helst vill värvas till kommer <– till invigningen.
Att såväl friidrotten som längdskidåkningen, på grund av den alltmer tilltagande konkurrensen och det faktum att pengar och segrar har kommit att spela en allt mer avgörande roll, har fått större och större problem med olika typer av otillåtna dopingpreparat som bloddoping är <– känt sedan länge.

Specialkonstruktioner: presentering och utbrytning

Presenteringskonstruktionen

För att visa hur presenteringskonstruktionen fungerar utgår vi från exemplen nedan. Meningarna till höger innehåller presenteringskonstruktionen. Där har ett (betydelsetomt) det placerats i fundamentet, och subjektet i satsen – nominalfrasen ett beslut och tre spelare – kommer grafiskt ”längre fram”.

Ett beslut har fattats i frågan. –> Det har fattats ett beslut i frågan.

Tre spelare satt på avbytarbänken. –> Det satt tre spelare på avbytarbänken.

Effekten blir att det innehåll som uttrycks med hjälp av subjektet kommer senare i satsen än det annars skulle ha gjort. På så sätt ger konstruktionen läsaren en startsträcka innan den nya informationen kommer. Därför är presenteringskonstruktionen användbar om man till exempel har en väldigt lång och utbyggd nominalfras tidigt i satsen, eftersom ett informationstungt led i fundamentet gör att meningen kan kännas svårläst.

Utbrytningskonstruktionen

Med hjälp av utbrytningskonstruktionen kan man organisera om innehållet i en mening och ge speciellt fokus till något av leden. I en utbrytningskonstruktion använder man uttrycket det var x som, där ”x” står för det led som man vill fokusera. Man kan bryta ut nästan vilken fras som helst i en mening. De led som ingår i utbrytningskonstruktionen är kursiverade.

Eleven hade lämnat in uppgiften på fredagen.

Det var eleven som hade lämnat in uppgiften på fredagen.

Det var på fredagen som eleven hade lämnat in uppgiften.

Det var uppgiften som eleven hade lämnat in på fredagen.

När ett led bryts ut och får fokus brukar en effekt vara att man också får in en kontrast i meningen. Kontrasten i det första exemplet är att det var eleven och ingen annan som lämnade in texten, i det andra att det var på fredagen och inte någon annan dag som inlämningen skedde och i det tredje att det var uppgiften och inte något annat som lämnades in.